Den såg annorlunda ut och bjöd också på en annorlunda körupplevelse. KVD 440 Tjorven kom till för att effektivisera postutdelningen i de allt större villaområdena. Under några få turbulenta år vid skiftet mellan 1960- och 70-talet blev Kalmar Verkstad biltillverkare. Nästan av bara farten var det statliga företaget också importör av det nederländska bilmärket DAF. ”Fraktaren från Kalmar” kallade Kalmar Verkstad bilen i reklamen, och den nya bilfabriken var ett sätt att skapa industrijobb i regionen. När tillverkningen lades ner i början av 1970-talet fick i stället Volvo gynnsamma villkor för att etablera tillverkning i Kalmar.
– En av anledningarna till att jag skrev den här boken var min fascination över att ett statligt ägt företag utan tidigare erfarenhet av bilproduktion och med bara en ytterst begränsad order från Posten kunde tro att det skulle bli lönsamt tillverka Tjorven, säger Fredrik Nyblad.
Motorjournalisten Fredrik Nyblads nya bok ”Tjorven i Postens tjänst” berättar om vad brevbärarna ansåg om den svenska postbilen, men också om vad Astrid Lindgren tyckte om att en karaktär från hennes tv-serie ”Vi på Saltkråkan” fick ge namn åt en bil. Berättelsen om den lilla paketbilen från Kalmar har fler sidor än så: Tjorven blev också en elbilspionjär.
– Tidigt i projektet fanns tanken hos Kalmar Verkstad att utveckla en eldriven version av Tjorven. Man arbetade också med att ta fram ny batteriteknik. Men man var inte ensamma, flera olika företag arbetade med elbilsprojekt baserade på Tjorven. Amerikanska Bendix använde en elkonverterad Tjorven för att testa självkörande system, berättar Fredrik Nyblad.
Idag är Tjorven allt mer omtyckt enusiastbil.
– Eftersom den är byggd i glasfiber och därmed inte rostar kunde man länge se Tjorven stå utanför företag runt om i Sverige som skojiga reklampelare. Men det har ändrats de senaste tio åren, nu är allt fler Tjorven i trafik igen. Några få dedikerade entusiaster har fått allt fler att upptäcka en av de mest udda svenska bilarna som finns, säger Fredrik Nyblad.
