Förlängd, öppen och tänkt för parader i kommunistdiktaturen DDR. Volvo 264 landaulett byggdes i två exemplar.
År 1984 byggde Yngve Nilssons Karosserifabrik i Laholm den kanske märkligaste modellversionen av alla 240/260 varianter. Det som gjorde modellen så speciell var karossformen landaulett med tak över den främre delen av kupén och den bakre delen öppen med sufflett men också för vem och i vilket syfte de två exemplaren byggdes. För den så genomhyggliga och lite modesta Volvobilen blev med de här ändringarna en paradbil beställd av den kommunistiska regimen i DDR. De två exemplaren byggdes av Yngve Nilssons Karosserifabrik som tidigare tillverkat många vanliga 264 TE som såldes till den östtyska staten.
Vid den här tiden tillverkades egentligen inte sedanen 264 längre, den sexcylindriga B280E-motorn fanns då bara i en version av 200-serien: 260 herrgårdsvagn som såldes i några länder. Medan de andra Volvo 264 TE limousinerna som byggts var förlängda 70 cm var de här två bilarna 116 cm längre än en vanlig 240/260.
(Arkivbild: Nils-Åke Nilsson)
Den förlängda Volvon hade bakåtvända säten i mitten och klädseln var i beige läder med valnötsträ på sidorna. När bilarna var byggda kom representanter för DDR för en testkörning. På allmän väg togs en av landaulettbilarna upp i 160 km/h för att sedan bromsas för att se att karossen inte blivit vek av förlängningen.
I sociala medier brukar det ibland gå att läsa att de här bilarna aldrig betalades, men det är en sammanblandning med de 1 000 Volvo 144 som såldes till Nordkorea 1974, enligt Nils-Åke Nilsson som då drev Yngve Nilssons Karosserifabrik tillsammans med sin tvillingbror så var det aldrig problem med betalningen för bilarna som såldes till DDR. Även om Östtyskland inte längre existerar så finns de båda landaulettbilarna kvar.
(Arkivbild: Nils-Åke Nilsson)
Vill du veta mer om Volvo 240/260 – då ska du så klart ha boken "Volvo 240 – världens bästa bil" som du köper här!
