Att Volvo 240 i grunden är en uppdaterad 140 vet många bilintresserade. I slutet av 1960-talet fanns det andra planer på hur 140-serien skulle utvecklas på 1970-talet. Volvodesignern Gunnar Falcks originalskisser visar hur det kunde ha blivit.
Gunnar Falck har en av de längsta karriärerna på Volvos designavdelning. När han började 1954 hade hans tvillingbror Stig arbetat där i ett år och Gunnar gick i pension först 1999. Till en början var han modellör och med åren skulle han bland annat bli tillförordnad designchef. På 1960-talet arbetade han bland annat med hur fronten och inte minst grillen på 140-serien kunde få en ny form.
– Vi kunde inte göra en grill i plast tillräckligt bra på den tiden. Tanken var att göra en också en ny grill i aluminium, berättar Gunnar Falck.
Arbete pågår hos designavdelningen med det som var tänkt att bli den nya stora Volvon för 1970-talet – P1560. Foto: Volvos historiska arkiv.
Men det var inte bara fronten som skulle få en facelift och de större ändringarna hängde ihop med ett framtidsprojekt för en helt ny Volvomodell. Till Projekt 1560 arbetade designavdelningen med att ta fram förslag på karosser med två, fyra och fem dörrar samtidigt. Redan 1968 fanns det flera fullskalemodeller av den nya stora Volvon. Förutom en rak fyra skulle P1560 i sin toppversion ha en nyutvecklad V8 på 3,5 liter som med insprutning skulle ge 150 hk. Med V8:an ställde man tydligt siktet på den amerikanska marknaden. Det togs fram åtminstone två körbara prototyper där den ena hade en fyrcylindrig motor och den andra V8:an. Jämfört med 140-serien hade P1560 proportioner som var i linje med hur bilar skulle komma att utvecklas, den var bredare och hade längre axelavstånd. Men även om en ny modell fanns i pipen så kunde man inte lägga ner 140-serien. Det var vid det här laget en väl etablerad väg för Volvo att låta den äldre modellserien utvecklas och leva vid sidan av den nya bilen. Efter att Volvo Amazon introducerats blev PV 444 den nya modellen PV 544. Den äldre modellen levde inte bara vidare som ett billigare alternativ, efter att 140-serien lanserats kom den sportigaste versionen av Amazon, 123 GT. Volvo hade också ett trick för att knyta ihop utseendet på modellprogrammet. När den stora Volvosuggan med rötterna i 1930-talet återupplivades 1950 som 830-serien så var det med en front som påminde om Volvos nya mindre succémodell – PV 444. Så medan stora resurser satsades på den helt nya P1560 pågick också ett designarbete med att utveckla 140-serien. Gunnar Falcks skisser visar bilar som lånar vissa drag från P1560-projektet.
– Det här var innan säkerhetsexperimentbilen VESC när vi funderade på vad vi skulle göra med 140-serien.
Den karakteristiska sidolinjen från 140-serien känns igen på skissen och fronten påminner om Fiat 125. Foto: Gunnar Falcks arkiv
Förutom formen finns det inte mer fakta att ta på, men det är inte orimligt att tänka sig att även den här bilen kunde ha fått de uppdateringar som 140-serien fick på 1970-talet som en säkrare placerad bränsletank och även de nyheter som kom på 240 form av ny framvagn med MacPhersonben och kuggstångsstyrning.
På den här skissen syns en karossändring som skulle dröja till årsmodell 1979 – en baklucka med något lägre lasttröskel. Foto: Gunnar Falcks arkiv
Vilka bilar som Volvo skulle göra på 1970-talet tog en vändning när en ny vd tillträdde. Pehr G Gyllenhammar har vid åtminstone två tillfällen uppgett att en av hans första beslut som ny Volvochef var att lägga ner P1560 1971. Även ett annat utvecklingsprojekt lades ner och kvar fanns enbart det som nu kallades Projekt 1417 som var en stor uppdatering av 140-serien. Gunnar Falcks skisser med en 140-serie som ett slags lillebror till P1560 var utdaterade, samtidigt så kan man säga att det var precis det 240-serien var. För P1560-projektet hade bara varit nerlagt i någon månad när karosserna som tagits fram kom till nytta i ett annat projekt. Under en stark politisk påverkan så började bilindustrin ta trafiksäkerhetsfrågan på allvar på 1970-talet. Det var ju något som Volvo arbetat metodiskt med i flera decennier men nu vaknade även konkurrenterna. Ett sätt att visa att man gjorde något var att bygga säkerhetsexperimentbilar som kunde visa olika tekniska lösningar som fanns men som i många fall inte gick att sätta i produktion än. Volvo skulle också bygga en säkerhetsexperimentbil och som teknisk bas valde man att bygga den på P1560. Projektet döptes till Volvo Experimental Safety Vehicle, VESC. Den mest uppenbara skillnaden mellan P1560 och VESC är de stora stötfångarna som var skapade utifrån Volvos analyser av kollisioner. VESC skulle klara en frontalkrock utan skador i 16 km/h och hade en störtbåge som syntes som en upphöjning i taket i höjd med B-stolpen. Det gjorde att bilen kunde klara att släppas ner med taket före från 2,4 meters höjd utan att taket trycktes in mer än 7,5 cm. Olika säkerhetssystem testades i de körbara VESC-bilar som byggdes, det var bland annat låsningsfria ABS-bromsar från ATE, självpåtagande säkerhetsbälten och nackskydd som automatiskt skulle åka upp vid en krock.
Trots att VESC faktiskt var en i mängden av säkerhetsexperimentbilar så fick den ett stort genomslag, inte minst i USA där den visades upp på en utställning i Washington D.C som besöktes av över en miljon människor under försommaren 1972. Med den goda publiciteten så ville Volvos chefsdesigner att det som skulle bli 240-serien skulle få drag av VESC.
Projekt 1560 hann knappt kallna innan det återuppstod – som säkerhetsexperimentbilen VESC. (Foto: Volvos historiska arkiv)
– Wilsgaard gjorde den första fronten till 240 och sedan släppte han det och jag fick göra det färdigt. Vi hade en massa idéer om stötfångarna som vi aldrig fick igenom, säger Gunnar Falck.
Gunnar Falck är formgivaren bakom skisserna som visas i det här reportaget. Han arbetade bland annat med att ta fram 145 Express och han var också med och utveckla stötfångarna och de grillar som 140-serien hade. Foto: Fredrik Nyblad
På en designavdelning är det bara en liten bråkdel av allt som skissas fram som till slut blir verklighet och de här designförslagen från Gunnar Falck hör till kategorin som försvann in i en låda. Men en sak blev ju verklighet och det var planerna på att utveckla 140-serien, det blev bara inte på det sätt som man tänkte sig när de här förslagen togs fram.
Historien om hur Volvo 240 kom till läser du om i "Volvo 240 – världens bästa bil" som är utgiven av Raketbild Förlag:
Köp boken om Volvo 240 här
